Det kändes bara fel

Fredriks klocka ringer strax före kl 5 på morgonen. Min ringer ungefär 20 minuter senare, men inte idag. Jag ligger kvar i sängen men det känns bara fel, så konstigt och overkligt så något sätt att jag inte ska gå upp och åka till jobbet. Gösta kommer upp i sängen och är väldigt gosig, han knuffar, spinner och trampar innan han till slut lägger sig ner intill mig. Fredrik kommer in i sovrummet, ger mig en puss och säger hej då. Jag hör när han stänger och låser ytterdörren och så blir allt tyst. Jag har ingen ro att ligga kvar, kommer ju ändå inte somna om, så jag går upp. Det känns fortfarande fel men nu har jag sakta men säkert börjat vänja mig vid tanken att jag ska vara hemma idag.

Kl 9 ska jag vara hos frissan, var tre månader sedan sist så det är dax nu och bäst att passa på när man har tid. Efter det ska jag till apoteket och hämta ut mina p-piller och sedan vidare till Ica för att handla. Hade tänkt ta en promenad ner men efter att ha sett hur inköpslistan ser ut inser jag att jag aldrig kan kånka hem allt det där så det får bli Hondan. Milla jobbar i Viken idag så efter hon slutar kommer hon hit och hälsar på. Jag har hittat ett nytt recept på kycklingpaj som jag ska testa och bjuda henne på. Funderar även på om jag kanske skulle baka något som vi kan ha till fika men just nu känner jag inte för det. Fast det skulle vara bra att slänga ihop något som man kan ha i frysen ifall man får oväntat besök.
/Carros hörn av världen
Kommentarer
Anna säger:

Måste verkligen vara en omställning!



Du har ju jobbat i ett år. Och så plötsligt vara hemma!



Hoppas du får besked snart!



// Kram

2011-02-01 / 17:17:06
URL: http://annalundberg.org

Kommentera inlägget här:

Namn:


E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:

        Kom ihåg mig?
rss
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se - allt om bloggdesign!