Vandring

Idag har jag och Fredrik gått Östgötaleden från Viken och ut till Hosum. Det har varit varmt och soligt, nästan lite kvavt till en början men blev lite svalare och blåste lite när vi kom närmare Högved.

En orm som vi mötte på vägen.


Vid Bygget såg vi en kattmamma som låg och tog igen sig i skuggan med sina små.


Efter det så blev det banan- och vätskepaus vid Vikeboda.


Det otroligt vackra trädet i Gluttskogen.


I Högved tog jag detta lantliga kort som får mig att tänka på Bregottreklamen.


Väl framme i Hosum fick vi potatis och köttbullar med löksås. Efter maten åkte vi en fullpackad Skoda ner till Viken och bar in det första i mammas lägenhet. Den var rymlig och fin, gillade inte riktigt tapeten i vardagsrummet men i övrigt var allting fint. I morgon går stora flyttlasset så då får vi se hur det blir när det kommer in lite möbler oxå.
/Carros hörn av världen

Kluvna känslor

Jag hatar att det alltid ska vara så här! Hela veckan har allt känts jättebra, det har gått bra i skolan och äntligen verkat som om jag börjat komma nånvart. Men nu känns det inte alls lika bra. Känner mig nervös och rädd för allting, man vet ju aldrig vad som händer med nånting. Jag önskar att jag inte var så här, grubblade över allting hela tiden, rädd för att säga vad jag känner och tycker för att det verkar som om alla bara blir besvärade. Är trött på att "gömma" mig. Men jag har ju varit så här i stort sett hela mitt liv så jag kommer nog förbli det oxå.

På lördag är det dags för mamma att flytta. Jag hoppas verkligen att hon kommer att trivas i sin lägenhet och med sitt nya liv. Kommer nog kännas väldigt konstigt i början att hon ska bo alldeles här intill och inte i Hosum. Det blir nog mycket bärande på lördag i alla fall, undrar vad hon ska ha med sig för möbler.

Jag kommer sakna att ha en familj.
/Carros hörn av världen

Mycket bra vecka

Den här veckan ha nog varit den bästa sedan jag började på utbildningen, trots att det är eftermiddagsvecka som annars alltid brukar vara segt som tusan. Dagarna har gått fort som bara den och det har gått mycket bättre att köra TIG än MMA. Jag fick till och med massa beröm av en av lärarna idag (och han är inte den som säger nåt snällt i onödan direkt) så känner mig väldigt nöjd med den här dagen. Nu är det bara i morgon kvar oxå innan det är helg!

Blomkrukan jag byggde min andra vecka på utbildningen:
/Carros hörn av världen

Minnen från barndomen

Var ute och åkte en sväng helt by my self i söndags. Tänkte först åka ut till Tostebosjön men ångrade mig och åkte ut till Ekön istället för att ta lite kort.


Efter det tog jag vägen förbi Sandgärdet och upp till kyrkogården. Har inte varit däruppe på evigheter så tänkte gå förbi mormor och morfars grav.

Sedan gick jag omkring en stund uppe vid kyrkan och tänkte på alla skolavslutningar man hade där som liten. Det går inte att inte tänka på skolavslutningar när man känner doften av syrénerna.

Här är huset där jag gick på lekis när jag var 5-6 år gammal.



Och berget där man alltid sprang och fångade insekter som man sedan studerade noga med lupp :-)


Innan jag åkte tillbaka till Viken för att hämta Fredrik på utställningen så stannade jag såklart till i Hosum och tog en fika men mamma och pappa.

Mitt barndomshem.


Åter i Viken gick jag en sväng på utställningen och köpte mig två hustomtar vid namn Conny och Caj (har tyvärr ingen bild på dem) som ska skydda mig och mitt hem.

En bild på Valdemarsviks första brandbil från 1931.


Och slutligen en liten bild på Fredrik och hans klubbkamrat som visar upp sina modeller.

/Carros hörn av världen

Hemligheter

Ja, jag erkänner jag har såna.  Det har alla människor (även djur antagligen). Finns en stor hemsk hemlighet från när jag var mycket yngre än jag är idag som jag aldrig kommer att berätta för någon. Gjorde misstaget att berätta det för någon som jag trodde jag kunde lita på en gång och det misstaget kommer jag aldrig att göra igen. Inget gott kan komma av att berätta det.  Det som hände är väl en av anledningarna till att jag är den jag är idag, har ofta undrat vem jag skulle vara om det aldrig hänt men det får jag aldrig någonsin veta.

Innan man anklagar någon för att ha hemligheter så ska man nog tänka efter vad man själv gömmer tycker jag. En av mina hemligheter är nämligen att jag vet om en hemlighet som någon annan har och den har sårat mig men jag har aldrig berättat att jag vet för det är ju en hemlighet som jag inte ska veta.

Som sagt, alla har hemligheter. Stora eller små, eller kanske en av varje eller fler. Frågan är: Är man en dålig männsika för det? Och i så fall, är alla dåliga människor?
/Carros hörn av världen
rss
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se - allt om bloggdesign!